Arkivföreningens resa till Estland 6-11.9.2026
Arkivföreningen (fi. Arkistoyhdistys) grundades 1947 för att främja samarbete, kunskapsutbyte och yrkesutveckling inom arkivsektorn. Sedan starten har föreningen spelat en aktiv roll i att stärka arkivväsendet i Finland genom seminarier, publikationer, studieresor och internationellt samarbete. Studieresor har länge varit en central del av verksamheten och erbjuder medlemmarna möjlighet att bekanta sig med arkiv, museer och kulturarvsinstitutioner i andra länder. I denna tradition genomfördes Arkivföreningens studieresa till Estland i september 2026, där Lokalarkivet Arrestens arkivföreståndare och Gardberg Centers koordinator, Katarina Willberg, deltog.
Resan till Estland i september blev en innehållsrik och inspirerande översikt över landets arkiv- och kulturarvsinstitutioner. Resan började i Helsingfors och fortsatte till Tartu och Tallinn, där vi togs emot av sakkunniga och engagerade yrkespersoner som generöst delade med sig av sin kunskap.
I Tartu besökte vi Estlands Nationalarkiv (est. Rahvusarhiiv), grundat år 1920 enligt planer utarbetade av den finländske historikern Arno Rafael Cederberg. Arkivet gav en tydlig bild av hur digitalisering, EU-finansierade massprojekt och de senaste årens AI‑utveckling förändrat arbetet. Samtidigt påverkar dagens politiska läge tillgången till vissa databaser, särskilt för forskare i Ryssland. Rundturen visade moderna skanningslaboratorier, kylrum och konservatorsverkstäder.
Estlands Nationalarkiv (est. Rahvusarhiiv).
På Nationalmuseet (est. Eesti Rahva Muuseum), beläget på en tidigare sovjetisk militärflygbas, fick vi se etnografiska samlingar som dokumenterar vardagsliv, hantverk och traditioner. Vi fick också se konservatorernas uppfinningsrikedom och krisberedskap: Danone-yoghurtburkar som återanvänds vid filmkonservering och en “krislåda” i varje korridor ifall vatten- eller brandskador skulle inträffa.
Nationalmuseet (est. Eesti Rahva Muuseum)
Litteraturmuseet (est. Eesti Kirjandusmuuseum) bjöd på en imponerande samling frivilligt donerat material: manuskript, fotografier, ljudinspelningar och böcker med personliga dedikationer. Här hittade forskaren Silja Vuorikuru Aino Kallas länge försvunna manuskript – en av museets mest omtalade upptäckter.
Litteraturmuseet (est. Eesti Kirjandusmuuseum)
I Aibolands museum i Hapsal (est. Rannarootsi muuseum) fick vi en stark bild av estlandssvenskarnas historia under vår svenskspråkiga guidetur. Före andra världskriget fanns omkring 10 000 svensktalande i Estland, huvudsakligen bosatta längs kusten och på öarna i det område som kallas Aiboland. Kontakterna över Östersjön var livliga, och befolkningen bevarade sitt språk och sin kultur under århundraden. En särskilt intressant del av utställningen var Aibotapeten, ett kollektivt broderi som skildrar estlandssvenskarnas historia från de tidiga svenska bosättningarna fram till modern tid. Genom olika motiv berättas om livet i kustbygderna, möten med skiftande styren, krigstidens omvälvningar och arbetet för att bevara det svenska språket och kulturarvet. Tapeten skapades under tidigt 2000-tal av estlandssvenska kvinnor vid museet för att föra berättelsen vidare till kommande generationer.
Aibolands museum (est. Rannarootsi muuseum)
I Tallinns stadsarkiv (est. Tallinna Linnaarhiivi) såg vi dokument från 1200-talet och hörde historien om Epp Siimo, som under bombningarna 1944 räddade ovärderligt material från förstörelse och bortförsel. Arkivet visade också ett av sina äldre dokument som berör Finland: ett avtal mellan Tallinn och Sverige från 1326 (se bilden nedan). I Nationalarkivets film- och mediaarkiv (Rahvusarhiivi Meediateek) fick vi se en restaurerad dokumentär från 1926 om Tallinns torg och höra om deras arbete med att digitalisera och konservera deras samlingar.
Tallinns stadsarkiv (est. Tallinna Linnaarhiivi)
Resans sista dag började vid konservering- och digitaliseringscentrum Kanut (est. Konserveerimis- ja Digiteerimiskeskus Kanut). Här konserveras allt från trä, textil och metall till glas, keramik och böcker – såväl för museer, arkiv som privatpersoner. Personalen förklarade skillnaden mellan restaurering (där ingreppen inte ska synas) och konservering (där de ska vara synliga för transparens). Sista besöket gjordes till Arkitekturmuseet (est. Eesti Arhitektuurimuuseum) där vi fick se arkitekters egna arkiv, inklusive skisser, miniatyrmodeller och projekt som aldrig blivit av.
Konservering- och digitaliseringscentrum Kanut (est. Konserveerimis- ja Digiteerimiskeskus Kanut)
Efter ett intensivt och lärorikt program återvände vi med färjan till Helsingfors. Resan var utmärkt organiserad, och varje institution gav oss nya perspektiv på arkivens roll i samhället – från digitalisering och bevarande till krisberedskap och kulturhistorisk forskning. Ett varmt tack riktas till alla som deltog, tog emot oss och delade med sig av sin expertis och givetvis till Arkivföreningen som ordnat en så lyckad resa.
Katarina Willberg
Öppna trädgårdars dag 5.7.2026
Söndagen den 5.7. hölls Öppna trädgårdars dag - avoimet puutarhat, då över 500 trädgårdar deltog runtom i Finland. Också Gardberg Center välkomnade besökare till trädgården, samt erbjöd kaffe med tilltugg inomhus i form av ett litet pop-up café. Allt som allt trotsade runt 35 personer regnet och besökte trädgården, vilket var en trevlig överraskning! Gardberg Center vill tacka alla som deltog, och hoppas vi syns igen!
Sunnuntaina 5.7. järjestettiin Avoimet puutarhat-tapahtuma, johon osallistui yli 500 puutarhaa ympäri Suomea. Myös Gardberg Center toivotti vieraat tervetulleiksi puutarhaan ja tarjosi kahvia sekä pientä purtavaa sisätiloissa pienen pop-up-kahvilan muodossa. Kaiken kaikkiaan noin 35 henkilöä uskaltautui sateesta huolimatta vierailemaan puutarhassa, mikä oli mukava yllätys! Gardberg Center haluaa kiittää kaikkia osallistujia ja toivottaa tervetulleeksi uudestaan!
Karisdagen 6.6
Vi var med på Karisdagen 6.6 på föreningstorget. Beatrice Blåfield presenterar Ta Plats.
Foto: Synnöve M
Historiedagen - Historiapäivä 23.5.2026
Lördagen den 23 maj var det äntligen dags för Historiedagen i Karis! Bio Pallas fylldes av historieintresserade entusiaster som kom för att lyssna till sju författare berätta om processen bakom sina nyutgivna verk. Evenemanget hölls på både svenska och finska. Totalt besökte över 110 personer evenemanget, som var så gott som slutsålt.
Under den soliga dagen delade författarna med sig av sina personliga erfarenheter. Hannu Salmi inledde med att berätta om hur han som liten pojke lärt sig om Åbo brand 1827, och hur han hade mardrömmar om den. Henrik Meinander följde med sina tankar om arbetet med Helsingfors – Historien om en stad. Maja Hagerman berättade om processen bakom Minnesbrunnen och betonade hur lätt det är att glömma även centrala historiska skeenden och personer om man inte aktivt upprätthåller det historiska minnet. Vi tenderar nämligen att förbise en del mer kontroversiella ämnen i det populära minnet.
Aapo Roselius intervjuade Henrik Meinander. Foto: Katarina Willberg.
Roselius intervjuade även Maja Hagerman. Foto: Katarina Willberg.
Reetta Hänninen berättade om de utmaningar och upptäckter hon stötte på när hon skrev Taistelujen nainen, sin bok om Tekla Hultin, en tidig banbrytare och kvinnosaksaktivist. Suvi Ratinen delade med sig av sina erfarenheter från forskningen bakom Pakolainen, som skildrar Aino Kallas flykt och dess djupgående inverkan på hennes och hennes familjs liv. Tuomas Tepora bjöd på fascinerande insikter om hur Mannerheim-kulten förändrats och fortfarande byggs på. Kim Björklund avslutade med att berätta om utmaningarna att fånga hela Karis utveckling från 1865 till 2008 mellan bokens pärmar i sitt verk Karis – En stad växer fram.
Matias Kaihovirta intervjuade Kim Björklund. Foto: Katarina Willberg.
Som intervjuare fungerade Aapo Roselius, Janne Villa och Matias Kaihovirta.
Evenemanget arrangerades av Gardberg Center i samarbete med Bio Pallas, med hjälp av Kelmu ry och Luckan. Biosalongen var den perfekta lokalen för evenemanget, och besökarna kunde njuta av kaffe, tilltugg och möjligheten att köpa böcker av en del av de medverkande författarna, samt en del av Västnyländska kultursamfundets övriga publikationer.
Gardberg Center, författarna och Västnyländska kultursamfundet sålde aktuella böcker och tidskrifter till besökarna. Foto: Katarina Willberg.
Stämningen var fantastisk hela dagen, och vi vill rikta ett stort tack till alla som medverkade och besökte evenemanget. Vi hoppas verkligen kunna ordna Historiedagen igen!
Lauantaina 23. toukokuuta oli vihdoin Historiapäivän aika Karjaalla! Bio Pallas täyttyi historiasta innostuneista harrastajista, jotka tulivat kuulemaan seitsemän kirjailijan kertomuksia teostensa syntyprosessista. Tapahtuma oli sekä ruotsin- että suomenkielinen. Yhteensä kävijöitä oli yli 110, ja tapahtuma oli miltei loppuunmyyty.
Janne Villa haastatteli Hannu Salmea. Kuva: Katarina Willberg.
Kirjailijat jakoivat henkilökohtaisia kokemuksiaan tänä aurinkoisena päivänä. Hannu Salmi aloitti kertomalla, kuinka hän pienenä poikana kuuli Turun 1827 palosta, ja kuinka hän näki siitä painajaisia. Henrik Meinander jakoi ajatuksiaan teoksensa Helsingfors – Historien om en stad työstämisestä. Maja Hagerman kertoi Minnesbrunnen-kirjan syntyprosessista ja korosti, kuinka helposti jopa keskeiset historialliset tapahtumat ja henkilöt unohdetaan, ellei historian muistia aktiivisesti ylläpidetä. Meillä on nimittäin taipumus ohittaa jotkin kiistanalaisemmat aiheet.
Janne Villa haastatteli Reetta Hännistä. Kuva: Katarina Willberg.
Reetta Hänninen kertoi Taistelujen nainen-kirjan kirjoittamisprosessin haasteista ja löydöistä. Kirja kertoo Tekla Hultinista, varhaisesta uranuurtajasta ja naisasia-aktivistista. Suvi Ratinen jakoi kokemuksiaan Pakolainen-teoksen tutkimusprosessista, joka valottaa Aino Kallaksen pakolaisuutta ja sen syvällistä vaikutusta hänen ja hänen perheensä elämään. Tuomas Tepora tarjosi mielenkiintoisia näkemyksiä siitä, miten Mannerheim-kultti on muuttunut ja miten sitä rakennetaan yhä edelleen. Kim Björklund päätti päivän kertomalla haasteista Karjaan kehityksen kuvaamisessa vuosina 1865–2008 teokseensa Karis – En stad växer fram.
Villa haastatteli myös Suvi Ratista. Kuva: Katarina Willberg
Sekä Tuomas Teporaa. Kuva: Katarina Willberg
Haastattelijoina toimivat Aapo Roselius, Janne Villa ja Matias Kaihovirta.
Tapahtuman järjestäjä oli Gardberg Center yhteistyössä Bio Pallasin, sekä Kelmu ry:n ja Luckanin kanssa. Elokuvateatteri osoittautui täydelliseksi tilaksi tapahtumalle, ja vieraat pystyivät nauttimaan kahvista, pienestä purtavasta sekä ostamaan osan mukana olleiden kirjailijoiden teoksia ja Västnyländska kultursamfundetin muita julkaisuja.
Gardberg Center, kirjailijat ja Västnyländska kultursamfundet möivät kävijöille ajankohtaista kirjallisuutta. Kuva: Katarina Willberg.
Tunnelma oli ihana koko päivän, ja haluamme lämpimästi kiittää kaikkia, jotka osallistuivat ja kävivät tapahtumassa. Toivomme todella voivamme järjestää Historiapäivän uudestaan!
Katarina Willberg
