I Lars Nybergs spår och utgivning av Ta Plats nr 8

En forskningscirkel kring Lars Nyberg, som var en central person i stationssamhällets historia, ordnades i Gardbergs 8.12 i samband med publiceringen av Ta Plats 8. Hans dotter Christina Harling berättade hur pappan på sitt oförglömliga sätt gjorde barnen hemmastadda på den nya hemorten Karis köping. Elever från Karis-Billnäs gymnasium med sin historielärare Jan-Erik Till hade följt upp Nybergs försök att lokalt skildra det passiva motståndet under ofärdsåren kring förra sekelskiftet. Henrik Ekberg stod för en historikers sammanfattning. Torsten Bergman berättade om fortsättningen gällande både Ta Plats och forskningscirklarna.  

Forskningscirkeln lockade ett så stort antal deltagare att alla inte ens rymdes in i stora mötesrummet. Eleverna Lovisa Till, Andreas Lindén, Patrik Hafström, Ida-Sofie Valtanen och Elin Lönnberg var ett fräscht och lovande inslag med tanke på framtiden.

    

    

(Foton:Synnöve Mansikkaniemi)

 

Spelet kring järnvägen

Forskningscirkel i Gardbergs lörd 20.10 med Kaj Lindholm, tidigare stadsdirektör i Karis, och Jan-Erik Wiik, förf. till Kampen om spåret. Med Torsten Bergman som ciceron tog vi en titt på reaktionerna på järnvägsbygget 1870-1873.

(Foton: Synnöve Mansikkaniemi)

Detta evenemang var samtidigt start för arbetet med stationssamhällets historia.

Hur blev stationssamhället till?

Stationssamhället har växt fram ur en inte så avlägsen gårdsgemenskap och en i sin början ovanlig samhällsplanering. Utvecklingen gick över ett självmedvetet municipalsamhälle och en köping med köpingens storslagna drömmar. Genom åren har målats upp inte bara ett ”stor-Karis” eller ett eget ”Akropolis” ovanför stationsbacken eller en egen tempelkyrka ”mitt i byn”. Sedan blev stationssamhället stad i stolt medvetenhet om traktens arkeologiskt rika historia. Karis är och har varit en betydande järnvägsknutpunkt. På 1930-talet var det ett märkligt järnvägarsamhälle. Likt andra samhällen i snabb förändring döljer det många omvälvande händelser och dramatiska människoöden, men också en vardag alltid lika värd att skildra. Läget i brukens skärningspunkt har satt sina spår. Folkliv, politisk och religiös aktivitet kontrasterar mot gamla tiders patriarkaliska egenheter.

Snabbt växte stationssamhället i början av förra seklet förbi Ekenäs med dess några hundra år på nacken. Verket om stationssamhället skall bli en medborgarnas egen historia vilket innebär att den är skriven för och förankrad hos lokalbefolkningen. Gardberg Center tar på sig produktionsansvaret. Erfarenheterna av Ta Plats övertygar om att den egna historieskrivningen upplevs som angelägen. Arbetssättet är att se människan i hennes omständigheter, inte bara omständigheterna.

Det andra finlandssvenska hembygdsparlamentet 

- hembygdsrörelsens framtidsseminarium

  13.10 på Norrvalla i Vörå

Torsten Bergman från Gardberg Center rf hade ett anförande om Forskarglädje delad glädje, i vilket han berättade om intryck och framtida utsikter från en resa bland hobbyforskare och beslutsfattare i Österbotten. Han avslutade anförandet med ett förslag om ett hobbybetonat finlandssvenskt/finländskt forskarforum. Behov finns bland lokalhistoriska aktivister för gemensamma diskussioner, utbyte av erfarenheter och studier inom den livaktiga hembygdsforskning som bedrivs närmast på hobbybasis. Stimulans skulle sökas i egen krets och från olika akademiska ämnesområden.  Hembygdsförbundets Peter Sjöstrand (ordf.) och Tom Sandström (verksamhetsledare) stödde tanken på ett första forskarforum i Karis nästa höst med Gardberg Center rf som värd. 

(Foto: Synnöve Mansikkaniemi)

Övriga inspiratörer var Tua Herrgård (Traditioner och generationer - Låt erfarenheten gå i arv), Mikael Korhonen (Det digitala kulturarvets framtid), Kjell Herberts (Slumrande toner eller en ny hit?), Brage Räfsbäck (Det dynamiska 70-talet på Stundars), Karl-Johan Fagerudd (Från fältet-Bjärgas), Cay Irjala (Sociala medier- ett måste för hembygdsföreningen?) och slutligen Peter Backa som deltog i paneldiskussionen.

 

En resa till det medeltida Raseborg lördagen 15.9 

  

 (Foton:Synnöve Mansikkaniemi)

Vi besökte Kroggårdsmalmen i Karis, fornborgen Junkarsborg i Svartå, Pojo och Karis kyrka, fornborgarna vid Läppträsket, Grabbacka stormannaborg och Raseborgs slottsruin.

Guider var arkeolog Jan Fast, medeltidsarkeolog Markus Hiekkanen (specialist på medeltida kyrkor), historiker Henry Rask (skrivit Snappertuna historia) och historiker Christer Kuvaja.

Intresset var så stort, många rymdes inte med, att Gardberg Center planerar eventuellt en likadan utfärd längre fram. 

 

Ta Plats 8:s planeringsmöte i Villa Mechelin i Bromarf 7.9

   

Fil.mag. Anne Bergman, arkivarie på SLS Folkkulturarkiv, berättade om sitt fältarbete för Ta Plats skribenter.

(Foton: Ingalill Ihrcke)

Ole Lindgrens konstutställning var öppen ännu en gång 3.8

Mångåriga medarbetaren och konstnären Lola Olsson berättade om hans verksamhet i Helsingfors.

Ole Lindgrens konstutställning 27.7 - 28.7 i Gardbergs hus

                   

  

  
(Foton: Synnöve Mansikkaniemi)

Ole Lindgren (1928-1998) målade porslin och tavlor, hade en porslinsmålningsskola i Helsingfors och en butik för försäljning av hans konst. Rita Pihl sammanställde föremålen i Gardberg Center som hon samlat in hos släktingar. Det är första gången konstnärens verk ställts ut på hans födelseort.

Taiteilijan teoksia ensimmäistä kertaa esillä hänen syntymäpaikkakunnallaan.

 

Ta plats nummer 7 utkom 26 maj

Seminarium kring John Gardberg 26 maj

John Gardbergs sondotter, den kända radioredaktören Annvi Gardberg medverkade.

Håkan Hellberg hade tankar kring John Gardbergs historiska djupdykningar.

Henrik Ekberg berättade om John Gardbergs lokalpolitiska insatser.

 

Första kulturmiljövandringen, Raseborgsdagen 19 maj

(Foto Thua-Lill Eliasson)

 

Tidig medeltid i västra Nyland 25.4 i Gardbergs hus

Fil.dr.Saulo Kepsu höll ett föredrag om Gammal finsk bosättning i västra Nyland.

Han disputerade 1981 på en avhandling som berörde bynamnen i norra Kymmenedalen. Han har skrivit ett flertal verk som berör ort- och bebyggelsenamn, samt gammal finsk och svensk bosättning och bebyggelse bl.a. i Vanda (Helsinge) och Esbo. Han har i sin forskning kommit in på den finskspråkiga bosättningen i västra Nyland under tidig medeltid. Han har även skrivit en bok om S:t Petersburgs-området innan staden grundades.

Eljas Orrman höll ett föredrag om Synpunkter på den svenska folkstammens etablering i västra Nyland.

Professor Eljas Orrman är fil.dr i Finlands historia sedan 1986 och han var arkivråd vid Riksarkivet i Helsingfors 2000–2011. Han var tf. professor i Finland historia vid Helsingfors universitet 1988–1992. Orrman är medeltidshistoriker. Hans doktorsavhandling hade titeln Bebyggelsen i Pargas, S:t Mårtens och Vemo socknar i Egentliga Finland under senmedeltiden och 1500-talet. Orrman har skrivit ett flertal artiklar rörande svenskarnas ankomst till Finland och den svenska bebyggelsens uppkomst i Finland. Han är en verklig specialist på området.

 

Kalevaladagen på svenska 28.2 i busstationens vänthall

Vocis coloris (Tommy Lindström dir., Hanna Grandell, Camilla Hindsberg, Nadja Hints, Christian Strömberg) underhöll med sång.

Kerstin Romberg och Åsa Salvesson samtalade om Kalevala

Kerstin Romberg läste ur Kalevala: När Wäinämöinen spelade och sjöng.

Julia Ritvas spelade på kantele.

Torsten Bergman läste ur Kalevala: Marjatta blir havande av ett rött lingon

   

Kalevaladag i Karis busstations vänthall

                                                                

                     Julia Ritvas                                 (foton Sonja Harju)

 

Lars Huldén: Min mest personliga bok 24.2 i Gardbergs hus

Lars Huldén berättade om sin mest personliga bok Kajaneborg i samtal med Torsten Bergman.

 

(Foton Thua-Lill Eliasson)

Lättlästa dikter i mun på två kända svenska författare och interner på Kajaneborg på 1600-talet, ett annorlunda sätt att skriva självbiografi.

 

Uppdaterad 13.2.2013