Pro Gardberg Center r.f.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE för år 2005


EN SOCIAL BESTÄLLNING

En central utgångspunkt för Pro Gardberg Centers verksamhetsidé är övertygelsen att denna är svaret på en social beställning.

I tre decennier har de privata arkivsamlingar och museiföremål som 1967 överläts i samhällets ägo legat packeterade och i det närmaste oåtkomliga. Systematisk samtidsdokumentation har också saknats. Den nerlagda fornminnes- och museiföreningen fick 1979 sin efterträdare i en mer hembygdsorienterad förening och hembygdsgården Antkärr står i dag för stor aktivitet, men utforskningen av det egna samhället kräver en särskild insats. Intresset härför är den sociala beställningen.

När familjen Gardbergs hus vid Nabogatan blev aktuellt för kulturellt bruk sammankallades i mars 2004 (17.3) ett antal intresserade personer för idékläckning. Ett förslag till Artist in Residence förelåg och vann stöd, ett annat framlas under diskussionen. Det senare gällde ett medborgarnas eget, som det så småningom kallades, kunskapscentrum. Hemorten skulle aktivare utforskas, en multimedial och bred dokumentation av samtiden göras och det ideella engagemanget i lokalsamhällets framtid stimuleras. Det symbolvärde som huset fått genom sina invånare och läget som rågranne till ett helt skolcentrum spelade in. I någon mån kanske det intervjuprojekt som initierades vid Gårds- och bostadsföreningens sjuttioårsfirande 2003. Då berättade två kända Karisbor, Veikko Wickström och Anita Forsbom, sina minnen från orten och tanken på dokumenterande intervjuer föddes.

Stämningen på marsmötet i Antkärr var öppen och före ett andra möte i april (13.4) fördes diskussionen om det nya förslaget vidare i en spontan aktivistgrupp. Detsamma var inte fallet med förslaget till konstnärshem eftersom det sedan tidigare var prövat på flera andra håll. Utvecklingen gick härefter vidare av egen tyngd. Intresse för ett lokalt kunskapscentrum verkade finnas både på utbildningshåll och hos större finansiärer, liksom på institutionell nivå inom kultur- och föreningsliv.

EN AKTIVISTGRUPP FÖRBEREDER

En aktivistgrupp bestående av Torsten Bergman, inflyttad lokalaktivist, Thua-Lill Eliasson, infödd föreningsaktivist, och Gunnel Lindberg, Karis musei- och hembygdsförening, arrangerade i snabb takt två seminarier hösten 2004.

Fråga det förflutna (9-10.10) var ett seminarium kring lokalhistoria. Maren Jonasson föreläste om det mikrohistoriska perspektivet och Henrik Jansson om arkeologins roll för samhällsforskningen. Från Örebro deltog Göran Henriksson och Yvonne Bergman (båda företrädde såväl Lokalhistoriska sällskapet i Örebro län som folkrörelsearkivet i staden) och från högskolan i Örebro Sören Klingnéus. Högskolan har spelat en central roll i det mångåriga Örebro historia-projektet där han haft en nyckelroll. Deltagare i övrigt kom från Västra Nyland och Österbotten. Besök gjordes i Antkärr och Gardbergs hus, till en kvällsits på Portmanskan bidrog staden genom sin stadsdirektör Kaj Lindholm.

Gardberg Center ett lokalt kunskapscentrum för Karis med omnejd (20.11) var temat för en eftermiddagsdiskussion på Tryckeriteatern. Först visades en nyinspelad kortfilm om Gardbergs hus av Carl-Johan Virta och Torsten Bergman (manus). De inbjudna i panelen höll följande anföranden:

Amatörforskare behövs (forskare Christer Kuvaja), Leva lokalt i en global värld (Håkan Hellberg, läkare, f.d. chefred. på Hbl), Skolor behöver lokalhistoriska arkiv (gymnasielektor Jan-Erik Till), Hembygdsarbete i gammal svenskbygd (Sten Enbom, ordf. för Sibbo hembygdsforskningsförening), Förmedlingen av kulturarvet (Torsten Bergman om situationen i Karis), Hur kan du och jag bidra till att göra staden grönare (trädgårdsmästare Per Boicel), Kansalaisaktivismi ja yhdistystyö Gardberg Centerissä (Heikki Kukkonen, ordf. i Suomen kotiseutuliitto) och Föreningar – tillsammans en styrka i den lokala utvecklingen (Thua-Lill Eliasson).

Också under den påföljande diskussionen höjdes flera röster för att en förening borde bildas och föra vidare planen på ett Gardberg Center.

FÖRENINGEN PRO GARDBERG CENTER GRUNDAS

Aderton personer, av vilka tre företrädde föreningar, samlades i Gardbergs hus tisdagen 7.12.2004 kl. 18.00. Göran Fagerstedt valdes till ordförande för mötet som beslöt grunda föreningen Pro Gardberg Center. Sexton privatpersoner undertecknade stiftelseurkunden. Ett utarbetat förslag till stadgar godkändes. En fråga väcktes om ett eventuellt omnämnande av den fysiska platsen för ett Gardberg Center. Enigheten var total om att Gardbergs hus skall ses som en möjlighet, inte riskera bli en belastning.

På mötet utsågs en interimsstyrelse:

Torsten Bergman, ordf., Thua-Lill Eliasson, viceordf., Gunnel Lindberg, sekr., Göran Fagerstedt, kassör, övriga medlemmar Håkan Hellberg, Olof Lönngren, Jan-Erik Till.

Ett första styrelsemöte fastslogs till 10.01.2005.

MÖTEN FÖR STYRELSE OCH MEDLEMSKÅR

Under året 2005 möttes styrelsen till möte sjutton (17) gånger och den kallade medlemmarna till möte två gånger, ett extra möte 26.09 och det stadgeenliga höstmötet 01.12. Anledningen till det extra mötet var presentation och godkännande av styrelsens plan för ett längre utvecklingsprojekt med Pomoväst/TE-centralen som huvudfinansiär.

Under året har Gunnel Lindberg ersatts som sekreterare av Marianne Nyman och Göran Fagerstedt som kassör av Bjarne Lindholm. Vid höstmötet invaldes Carl-Johan Virta i stället för Håkan Hellberg som avsagt sig omval och nya medlemmar blev Brita Ekman och Cindy Malm-Åkerlund, båda suppleanter. Från och med 2006 åtog sig Olle Lönngren kassörsuppdraget.

Vid årets utgång hade föreningen 42 betalande medlemmar, av vilka 8 var ungdomar.

SEMINARIER OCH MEDLEMSRESOR

I syfte att studera EU-stödd projektverksamhet och lokalarkiv på annat håll genomförde styrelsen en studieresa med upphyrd buss till Österbotten (01-03.04), närmare bestämt Oravais, Larsmo och Vörå. Ett dussintal personer deltog. Inkvarteringen skedde på Norrvalla internat i Vörå. Färdmålen var aktivitetscentret i Kimo bruk/ Oravais, de stora Larsmo historia- samt Bjärgas-projekten jämte lokalarkivet i Larsmo, och släktforskningscentret i ett tidigare bankhus i Vörå centrum. Många ortsbor ställde upp och delade med sig av sina erfarenheter av att jobba i grupp och sektioner, forska och publicera lokalhistoriska verk, handskas med EU-bidrag och skapa trivsel.

Ett arkivseminarium hölls 16.04 på Lärkkulla. Bl.a. deltog flera elever i Karis-Billnäs gymnasium samman med sin historielärare. Vid det laget fanns inom staden beslut på att upplåta de tidigare polisarresterna i Fokus hus åt ett lokalarkiv. Efter några inledande ord Får Karis sitt minne tillbaka? rubricerades föreläsningarna:

Hur handskas med foton så bilderna håller i generationer? (Jens-Ole Hedman, museifotograf på Jakobstads museum), Vad gör våra foton värdefulla? (Nina Andersson, bildassistent på landskapsmuséet i Ekenäs), Hur vet vi om dokument på vinden har forskningsvärde? (Lena Marander-Eklund, docent vid ÅA), Hur uppbevara värdefulla dokument? (arkivarie Ulla Simell). Under rubriken Vad göra om jag vill illustrera mina minnen? diskuterade fotograf Vidar Lindqvist med Bertil Sandholm från Backgränd som något tidigare gett ut sina personligt hållna memoarer.

Styrelsen återkom i november med seminariet Bildspråkets hemligheter på Västra Nylands folkhögskola. Det ingick i det då igångsatta utvecklingsprojektet som en veckoslutskurs av sju under den samlande rubriken Leva lokalt i en global värld.

LOKALARKIVET ARRESTEN

Eftersom den tidigare ansatsen till ordnad arkivverksamhet från 1950 upphört i och med den dåvarande fornminnes- och museiföreningen och eftersom de gamla samlingarna låg i otryggt förvar och inget nytt material samlats in var arkivfrågan akut för styrelsen från början. Den 26 januari uppvaktade den stadsdirektören i saken.

Den 17 februari hade styrelsen inbjudit Svenska kulturfonden och Sparbanksstiftelsen Karis-Pojo till sitt möte. Resultatet var löften om bidrag för studieresan till Österbotten samt för arkivutensilier, samtidsdokumentation och omkostnader för en egen webbplats.

I ett nytt möte hos stadsdirektören den 23 februari deltog stadsingenjören som den 11 mars tog ett tjänstemannabeslut om upplåtande av polisarresterna till lokalarkiv. Såväl tekniska som kultur- och fritidsnämnden fick skriftlig information om ett lokalarkivs allmänna betydelse samt PGC:s planer och den 22 mars möttes representanter för tekniska avdelningen, kulturbyrån och föreningen för diskussion om tömningen av arresterna. Vid följande månadsskifte försiggick Österbottenresan och den 5 april verkställdes bortflyttningen av museiföremål och annat som lagrats i utrymmena.

Den 15 april eller dagen före arkivseminariet på Lärkkulla diskuterade styrelsens arkivarbetsgrupp uppflyttningen av arkivsamlingarna från deras långvariga lager och samtidigt en modell för avtal med staden. För utkastet utnyttjade den avtalet mellan hembygdsförening och kommun i Larsmo.

I medlet av april var styrelsen redo att göra en hänvändelse till sparbanksstiftelsen i och för avlöning av två arkivassistenter för översyn och förteckning av de gamla samlingarna. Den 2 maj informerade styrelsen media om utvecklingen och den 13 samma månad var tekniska avdelningen klar med nerbrytningen av arresternas britsar, nattygsbord, toaletter och lavoarer i cement. En arrest bevarades intakt.

Föreningen skötte i sin tur städning och målning av väggarna till vilket tekniska avdelningen tillsköt målfärg och tillbehör. Förhandlingar med två äldre studerande, Åsa Häggblom och Sonja Harju, avklarades den första talkodagen (16.5) som följdes av ytterligare tre (17.5, 23.5 och 24.5). I talkot deltog flera av gymnasieeleverna. Avtalet med arkivassistenterna undertecknades den 3 juni.

Styrelsen bad om ett möte hos stadsdirektören för att påskynda uppgörandet av avtal om arkivets uppbyggnad, vård och verksamhet. Det hölls den 20 maj. Styrelsen ordnade ett jippo på Karisdagen den 11 juni med skådespelaren Sjutte Björklund som fånge i randiga kläder inlåst i den orörda cellen. Under veckan 13-17.6 kunde det avlönade arbetet i arkivet inledas. I juli fick stadsdirektören en önskad redovisning för vad styrelsen hoppas uppnå inom två år.

Den 16 augusti såg sig styrelsen tvungen att separat vända sig till kultur- och fritidsnämnden för att påskynda avtalsfrågans lösning. Intensiva diskussioner pågick då med såväl Pomoväst som tredje sektorns stora fonder och stiftelser om ett längre utvecklingsprojekt vilket förutsatte avtal med ägaren av utrymmen och samlingar.

Ett avtal undertecknades senare på hösten och en arkivgrupp kunde inleda sitt arbete i december. I denna utsågs halva antalet medlemmar av föreningen och den andra hälften av behörigt organ inom staden eller kultur- och fritidsnämnden. Ordförande i gruppen valdes enligt avtalet inom arkivgruppen bland dem föreningen utsett. Förutom Jan-Erik Till som valdes till uppdraget består arkivgruppen av Lotta Friberg, amanuens vid Fiskars museum, Joakim Lagerbohm, rektor för Karis-Billnäs gymnasium samt Gunnel Lindberg, kulturbyrån, arkivarie Ulla Simell och Karin Svahnström, viceordf. i kultur- och fritidsnämnden.

Under bibliotekets Kura skymning-dag måndagen 14 november och samma veckas lördag 19.11 höll Arresten dörrarna öppna för allmänheten. I korridoren hängde ett tjugotal uppförstorade papperskopior av ett urval glasplåtar ur samlingarna, en s.k. igenkänningsutställning. Hur många av dem som verkligen tagits av Hille Finnberg, Karis första yrkesfotograf, är inte helt klarlagt. De drygt 400 glasnegativen hör till de först putsade, ordnade och förtecknade samlingarna, liksom Einar Öhmans arkiv.

GARDBERGS HUS

Föreningen föreslog staden ett hyresgästarrangemang fr.o.m. 01.12.2004 och hade hyresgäst på förslag.

Den 8 december 2004 daterades en inventering av husets yttre som Yrkeshögskolan Sydväst åtagit sig under ledning av arkitekt Kirsti Horn och hennes kurs. Karis stad betalade. Huset befanns vara i överraskande gott skick. De mest akuta skavankerna åtog sig staden att åtgärda och ombesörjde dessutom anslutningen till fjärrvärmesystemet som var under byggnad i den delen av staden. Samtidigt omskötte staden bredbandsuppkopplingen till huset. Under våren 2005 åtog sig föreningen att bekosta inventeringen av husets inre, likaså verkställd av Kirsti Horn och en grupp studerande.
Styrelsen har kontinuerligt månat om goda kontakter till de ursprungliga ägarna genom kontakten till sonen Grels Gardberg i Åbo.

Föreningen har träffat en överenskommelse med tekniska avdelningen och nämnden om att under år 2006 utreda intresset för ett Gardberg Center och dess förankring på fältet. För ändamålet har den under året startat ett utvecklingsprojekt.

ETT ADERTON MÅNADERS UTVECKLINGSPROJEKT

Under våren 2005 diskuterade styrelsen flitigt förutsättningarna för att ta över Gardbergs hus. Den beslöt försöka att i direkt kontakt på föreningsfältet och med hjälp av olika delprojekt pröva intresset för verksamhetsidén och dess chans till förankring i Karis med omnejd. Det var i själva verket samma tanke som John Gardberg i egenskap av sekreterare för Fornminnes- och museiföreningen framhöll som central redan på 1960-talet.

Förhandlingarna med Pomoväst rann ut i sanden men med stöd av Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet inleddes utvecklingsprojektet i nerbantad form. Stommen var uppbyggandet av Lokalarkivet Arresten med åtföljande utåtriktad verksamhet som exempelvis korridorutställningar och årspublikationen Nytt från Arresten. En annan röd tråd var kurspaketet Leva lokalt i en global värld i samarbete med Västra Nylands folkhögskola vilket skall kompletteras av fristående stödmaterial i form av en stimulansbok för fritidsforskare på lokalt plan.

Delvis prövat under år 2005 är olika slag av samtidsdokumentation som minnestalkon och fotocirkel men egentliga forskningscirklar förväntas växa fram i anslutning till kurspaketet. Satsningen på en egen webbsida har varit central. Det tekniska utförandet har skett i samarbete med Västra Nylands yrkesskola, föreningens webbmaster är Thua-Lill Eliasson. Webbplatsen är förutsättningen för det virtuella nätverk som vid sidan av nätverken i skol- och föreningsvärlden ingår som en grundtanke i föreningens verksamhetsidé.

Huvudansvarig för utvecklingsprojektets uppläggning och genomförande är sedan november 2005 föreningens nuvarande ordföranden Torsten Bergman.

EKONOMISKT UNDERSTÖD

De stora bidragsgivarna har varit Sparbanksstiftelsen, Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner och Konstsamfundet. Därutöver bör nämnas Karis stad, framför allt som samarbetspartner, och Karis telefon som försett utvecklingsprojektet med datorutrustning.


23.05.2006

styrelsen