Julkalender 2025 - Gardberg Center

Gardberg Centers julkalender 2025 öppnar dörrar till ett tema som berör oss alla: krig och fred. Bakom varje lucka döljer sig berättelser som inte bara handlar om historiska händelser, utan om människor som levde mitt i dem – evakueringar, militära slag, propaganda och censur, krigsbarnens upplevelser, och vardagens kamp för att skapa trygghet när världen stod i brand.

Följ med Gardberg Centers julkalender 2025 – en ny lucka öppnas varje dag fram till jul, då julefriden får ta vid.

Textförfattarens namn visas under respektive text.

Bland dem som ger respons på julkalendern utlottas de tre senaste Ta Plats som pris. E-post: gardbergcenter(at)gmail.com

Lycka till och trevlig läsning!

Lucka 3

Slaget vid Landsbro

Den 22 augusti 1713, under stora nordiska kriget, utkämpades i Karis en strid mellan en rysk angripande styrka på drygt trettontusen man, varav omkring fyratusen till häst, och en svensk avdelning på omkring femhundra man, som försvarade västra stranden av Svartån.

Träbron i Landsbro var förstörd, och ryssarna, vars mål var Åbo, försökte komma över vattendraget på det ställe där Stora strandvägen korsade Svartån. Det ryska kavalleriet gick till anfall klockan 8 på morgonen, men satt av sedan det mötts av gevärseld från andra sidan ån och gick därefter över Svartån ett stycke mot nordost och hotade den lilla svensk-finska styrkan i ryggen. Denna måste följaktligen dra sig tillbaka, och efter fyra timmars kamp forcerade ryssarna vadstället där bron stått, och vägen mot Åbo var fri.

En ny ståtlig bro av sten byggdes i mitten av 1800-talet, men revs ett sekel senare, då den ersattes av en ny som snart visade sig för smal för modern trafik. Den nuvarande bron stod färdig 2025.

Uppvaktning vid monumentet i Landsbro på trehundraårsdagen av striden i Karis under stora nordiska kriget. Foto: Henrik Ekberg.

Henrik Ekberg

Lucka 2

Krigets barnoffer

Krigets största offer är barnen. Djupt rotade i deras minnen lever bilder av osäkerhet, hunger, avsked och mötet med det okända då de, med namnlapp på bröstet, skickades bort från sina hem i det krigshärjade Finland. Under andra världskriget, vinter- och fortsättningskriget, ägde den största barnförflyttningen i världshistorien rum!

När vinterkriget bröt ut år 1939 väcktes en stark solidaritet i Sverige, sammanfattad i parollen: "Finlands sak är vår." Trots att Sverige värnade om sin neutralitet under kriget, ville man engagera sig humanitärt.

Idén att skicka små finländska barn till främmande miljöer långt från sina familjer mötte till en början motstånd i Finland. Inledningsvis skickades barnen endast över sommaren, i syfte att de skulle återhämta sig och få vila.

Men när en allvarlig livsmedelsbrist hotade Finland under fortsättningskrigets första krigsvinter, tog de som ansvarade för livsmedelsförsörjningen tacksamt emot möjligheten att skicka krigsbarn till Sverige och Danmark, och under en kortare period även till Norge.

Totalt togs närmare 70 000 finländska barn emot i Sverige, och omkring 3 500 i Danmark.

Evakuerad familj från Terijoki, 1939. Fotograf Thérèse Bonney. Källa: Museiverket.

Meri Arni-Kauttu

Lucka 1

Hur kommer det sig att Gardberg Centers julkalender år 2025 fokuserar på krig och fred i Västnyland?

Ämnar vi skribenter verkligen stjäla julstämningen – och det i detta världsläge dessutom?

Docenten i krigsforskning, Ilmari Käihkö, menar att vi inte har råd att låta bli att förstå vad krig är. Det är nödvändigt att inse vad det faktiskt handlar om. Det förtröstansfulla i Käihkös bok är hans välgrundade övertygelse om att krig inte alls representerar människans innersta väsen. Krig är ingen naturlag. Krig är inte nödvändigt. Det är politiska eliter som driver utvecklingen mot avgrunden.

Historiskt har krig visserligen stimulerat tekniska och vetenskapliga framsteg, men samtidigt stympat människans själ och lemmar, säger Käihkö.

I våra skrifter tar vi fram några axplock från konflikter i äldre tider, men för det mesta fokuserar vi på Finland under andra världskriget ur lokal synvinkel. För det andra ger vi inblickar i hur de evakuerade anpassade sig och hur krigsbarn från Hangö klarade sig hos sina fosterföräldrar i Danmark.

Meri Arni-Kauttu