Skyddsorganisationerna - hemmatrupperna i Karis
Karislottor vid fältkök. Från vänster Majgret Stenman, Elsie Palmroth, Brita Nylund, Greta Lassenius, okänd, Astrid Grönholm. Foto: privat ägo.
I Finland bildade skyddskårsorganisationen stommen för hemmatrupperna, vars främsta uppgift var att trygga säkerheten på hemmafronten. Men de hade även många andra uppgifter, viktiga för att hålla igång samhället i krigstid.
Karis och Svartå skyddskårer grundades officiellt hösten 1918. Som medlem antogs varje medborgare som hyste ”trohet mot fäderneslandet och dess lagliga samhällsordning”.
Karis skyddskår våren 1918 med sina tyska instruktörer. Foto: Lokalarkivet Arresten, Svaetichins samling.
Till aktiv medlem i skyddskåren kunde man antas det år man fyllde 17 år. De som var yngre kunde ansluta sig till pojkavdelningen. Soldatgossarna fick träning i militärutbildning, marscher, terränglöpning, kartritning, orientering, gevärshantering och skytte.
1921 lösgjordes lottaverksamheten från skyddskåren. Lottorna i Karis bistod ortens skyddskår bl.a. genom att ha hand om bespisningen vid skyddskårens övningar och kurser. I övrigt handlade det mycket om att understöda skyddskåren ekonomiskt. När kriget bröt ut ökade uppgifterna bl.a. med luftbevakning.
Vid sidan om lottorna verkade flicklottor, i åldern 8–17 år. De deltog efter bästa förmåga i lottornas arbeten och hjälpte till där det behövdes.
Skyddsorganisationerna upplöstes 1944 med stöd av stilleståndsavtalet, eftersom Sovjetunionen betecknade dem som fascistiska.
Jan-Erik Till