Barnen fick ett nytt liv
Med öppet hjärta togs Solveig och Synnöve emot av husfadern Rasmussen, som var krearturshandlare, och ”mor” Signe (se bilden). Vägen gick från Köpenhamn till Langeland med ”far” och ”mor” där en större gård stod med hästar, kor, grisar, gäss och kattungar. Synnöve fick en egen häst, Gulan.
Solveig och Synnöve med husfadern Rasmussen och ”mor” Signe. Foto: Privat ägo.
Syskonen hade ett eget rum i den stora karaktärsbyggnaden. De blev ompysslade av hembiträden och deras danska fosterföräldrar såg till att flickorna alltid var rena och välklädda.
De åt gröt om morgonen men till middag blev det ofta gåsstek och leverpastej, maträtter som man bara kunde drömma om i det fattiga Finland. De lekte, sjöng och kände sig trygga. Om några år började skolan.
Syskonen med sina klasskamrater på skolbild. Foto: Privat ägo.
Alla tyckte det var särskilt med finska krigsbarn i skolan, och syskonen blev väl bemötta, aldrig mobbade. Solveig hade lärt sig en nyanserad och felfri danska, både i tal och skrift. För det blev hon fem gånger prisbelönt och hyllad av hela skolan. Det danska språket tog över, och svenskan föll i glömska.
Meri Arni-Kauttu