Hövitsman och partigängare
Foto: Grabbacka ruiner. John Gardberg 1965/Lokalarkivet Arresten.
I Karis finns några historiska minnesmärken som påminner dagens invånare om att frälseätten Grabbe förekommit i våra trakter: en borgruin (Grabbacka) och en kanal (Grabbes kanal), samt senare en gata (Nils Grabbegatan) och en fastighet (Grabbegården). I Karis kyrka har det tidigare funnits en minnestavla som anger datum för hans bortgång samt födelse- och dödsdatum för hans tvenne fruar, Elin Klasdotter och Kristina Knutsdotter Kurck. De är alla tre begravda i Grabbes familjegrav i Karis kyrka.
Det är en hel del historiska fakta vi känner till om denne Nils Grabbe. Det vi vet är att han dog på Grabbacka i Karis 1549 och föddes uppskattningsvis mellan åren 1453–1505 (enlig MyHeritage 1492). Historiska källor berättar att Nils Grabbe var hövitsman d.v.s. en dåtida militär befälhavare. Han tillhörde Gustav Vasas specialförband och stred under kungens befrielsekrig 1521–1523. Kriget hade sin upptakt i Kalmarunionen som ingicks 1397 mellan de tre nordiska rikena Sverige, Danmark och Norge. Grabbe lär ha varit en djärv partigängare och en av kungens mest betrodda undersåtar.
Efter befrielsekriget var Grabbe befälhavare på skeppet Ugglan utanför Reval och deltog i erövringen av Viborgs slott. Tillsammans med Erik Fleming fick han av kungen till uppdrag att ta kontroll över Viborgs slott och blev sedermera ensam hövitsman över slottet och länet. Den uppgiften ville han senare bli av med, vilket kungen inte genast gav honom lov till, först i slutligen av juni 1545 skrev konungen till efterträdaren, ”att ryssarna var så »ansinnige och illhärdade uppå» G, att denne bl. a. därför ej mera kunde brukas på Viborg.”
Från och med 1529 var Nils Grabbe häradshövding i Raseborgs län, en titel han fick behålla fram till sin död 1549.
Men det var inte Nils Grabbe som byggde borgen Grabbacka, utan hans far, Måns Grabbe (1470–1526), domare i Raseborgs östra härad. Borgen kom till tidigast i slutet på 1480-talet (en rätt ung byggherre) och byggdes i tre våningar. Kvar finns numera endast ruiner av källarvåningen.
Grabbes kanal
Det finns i dag rester av den kanal som fått benämningen ”Grabbes kanal”. Kanalen var cirka 600 meter lång och löpte från Svartån till det som på den tiden utgjorde Läppträskets norra strand. I dag är kanalens södra del mera synlig, cirka 60 m. På norra sidan om järnvägen finns även en bit av kanalen synlig, trots att den är igenväxt med större träd.
Göran Fagerstedt, auktoriserad guide i Raseborg, betonar att den led som går under namnet Grabbes kanal, bättre kunde kallas ett båtdrag. Troligt är att båtdraget använts under lång tid, kanske redan under brons- och järnåldern, eftersom det finns fynd av mänskliga aktiviteter från den tiden i närheten av kanalen/båtdraget. Inte så långt därifrån finns också rester från stenåldern - kanske området för båtdraget då var ett sund där båtar kunde färdas och ta sig uppför Svartån till insjösystemet, Lojo sjö o.s.v. Kanalen/båtdraget ligger vid den lägsta punkten av åsen på sträckan Lojo–Ekenäs (i dag cirka 17 m.ö.h.)
Med kol-14-metoden har forskare (Willard Frank Libby fick nobelpris 1960 för upptäckten av metoden) kunnat tidsbestämma att den ursprungliga delen av kanalen antagligen är byggd mellan 1160 (+ /- 100 år) och 1290 (+/- 100 år). Den senare tidsangivelsen ger vid handen att kanalen funnits före och vid uppförandet av Raseborgs slott. Bo Jonsson Grip uppförde Raseborgs slott på 1370-talet. Privata borgar uppfördes i sin tur först i slutet av 1480-talet, då drottning Margaretas förbud att bygga borgar och torn i sten upphävdes för privat bruk. Detta var fallet med Måns Grabbes borg. Möjligtvis försökte man i samband med borgbygget göra den befintliga kanalen djupare för att därmed kunna dra fördel av en sådan transportsträcka, men vattennivån räckte inte till för ändamålet, hävdar en del källor. Möjligt är att man med draghjälp av oxar eller hästar drog byggmaterial till med båt längs med kanalen. Och att kanalen därmed fick sitt namn ”Grabbes kanal”.
Text: Beatrice Blåfield
MyHeritage: skärmavbild av Nils Grabbes sigill.
Sigillet finns på en större glasmålning från 1930-talet, med bland andra frälseätters sköldar, i Riddarhusets utskottsrum.