Tant Alma var Fabergés´ pärla
Knut Oskar och Alma Pihls minnesplakett i Pojo. Foto: Beatrice Blåfield
En liten parvel på sex år sattes på en lastångare i Skuru hamn i Pojo för att som passagerare ta sig till S:t Petersburg. Året var 1866 och pojken, från Bollsta by i Pojo, hette Knut Oskar Pihl, en av elva syskon tillhörande skräddarmästaren Johan Gustav Pihls familj. Familjen hade svårt att försörja alla barnen och tänkte som så att Knut Oskar skulle få en bättre framtid hos sin barnlösa farbror, den erkänt duktiga urmakaren Anders Viktor Pihl. Tanken var att farbrodern med tiden skulle lära Knut Oskar hantverket.
Men Knut Oskar Pihl (1860–1897) hade en konstnärlig ådra och valde vid unga år att i stället bli lärling hos August Holmström (1829–1903) i hans smyckesverkstad, där juvelerarmästaren med sina hantverkare tillverkade smycken för Peter Carl Fabergés företag i S:t Petersburg. Väl som utbildad juvelerare arbetade Knut Oskar snart själv för Fabergé i Moskva, i egen verkstad. Med sig hade han sin unga fru, Fanny Holmström, dotter till August Holmström. Ett av deras fem barn fick namnet Alma (1888–1976).
Dessvärre dog Almas far, Knut Oskar, alltför tidigt. Hans bortgång ledde till att Fanny Pihl återvände med barnen till sitt barndomshem i S:t Petersburg. År 1903 tog Albert Holmström efter sin fars död över familjens smyckesverkstad. Albert upptäckte rätt tidigt sin systerdotter Almas konstnärliga begåvning. Hon fick till uppgift, för företagets arkiv, teckna av alla de smycken och föremål som verkstaden framställde.
Alma fick snart också praktisera hos sin morbror. Hon fick möjligheten att skissa förslag till några broscher som oljemagneten Emanuel Nobel beställt. Alma skissade sex varianter av ”iskristallsmycken” de som senare kom att bli världsberömda. Nästa betydande uppdrag Alma fick var att skissa två påskägg. Ett av dem ”Vinterägget” skulle tillfalla änkekejsarinnan Maria Fjodorovna. ”Vinterägget” anses i dag vara en av världens vackraste juvelerararbeten. Under påföljande år fick Alma komponera nya påskägg som alla blev unika och magnifika. Ett av dem ”Mosaikägget” har tillhört drottning Elisabeth II av England. Drottningen gick som känt bort detta år. Ägget lär ha varit ett av hennes käraste ägodelar.
Almas framgång vid familjen Holmströms smyckesverkstad varade i tio år, fram till den ryska revolutionen. Peter Carl Fabergé stängde sin butik 1918 och flydde med sin familj till Schweiz. Vid det laget var Alma redan gift med Nikolaj Klee. Vid en husundersökning hos familjen Klee konfiskerades bland annat största delen av Almas smycken samt familjens bohag. Nikolaj Klee fängslades. År 1921 kunde Alma och Nikolaj, liksom Almas mor och två bröder, äntligen efter två långa bekymmersamma år, lämna Ryssland för Kuusankoski. Nikolaj fortsatte arbeta för Kymmene bruk, nu vid dess huvudkontor och inte som tidigare vid kontoret i S:t Petersburg. Alma fick anställning som lärarinna i teckning och kalligrafi vid brukets svenska samskola, där hon fortsatte leva ett jämförelsevis mera anspråkslöst liv, i hela 24 år som elevernas ”tant Alma”, än som framgångsrik och uppskattad smyckeskonstnär.
Efter Nikolaj Klees pensionering 1951 flyttade paret Klee till Helsingfors.
Ulla Tillander, juvelerarexpert och forskare, var den som kom Alma Klees hemlighet på spåret, d.v.s. att bruksläraren Alma Klee var samma person som Fabergékonstnären Alma Pihl.
Maj-Britt Paro har i sin bok ”Tant Almas hemlighet. Fabergékonstnären Alma Pihl” skrivit en betagande och rikt illustrerad bok om Almas liv. Boken utkom 2011. Hon hade förmånen att själv få uppleva tant Alma i skolan på 1940-talet. ”Hon var en snäll och glad dam med pepparkornsögon… Alla elever älskade lilla tant Alma, och ingen i bruket hade en aning om hennes förflutna som Fabergékonstnär.” Maj-Britt Paro kom också hon tant Almas "hemlighet" på spåret, då ovetande om Tillanders forskning.
Text: Beatrice Blåfield
Källa:
Maj-Britt Paro: Tant Almas hemlighet. Fabergékonstnären Alma Pihl, 2011.
Maj-Britt Paro: Alma Pihl. Hon skapade kejserlig konst för Fabergé, Ta Plats nummer 19, 2018.