4. John Österholm

04.12.2022 kl. 00:01

Kontroversiell riksdagsman och fredsaktivist

Ekenäsbördige John Österholm var en av hörnstenarna i den finlandssvenska folkbildningen och som riksdagsman i fredsopinionen. Men framför allt var svenskheten i Finland viktig för honom.
Foto: Bror Brandt, Västra Nylands arkiv.

 



John Österholm lämnade sina universitetsstudier för att helt koncentrera sig på folkbildningen. Han bekantade sig då med folkhögskoleverksamheten i Sverige och Danmark och anställdes samma år som lärare vid folkhögskolan i Kuggom utanför Lovisa. Han blev skolans rektor 1908 och stannade där till 1923. Österholm tog sitt folkbildningsarbete på djupt allvar. Mellan åren 1909 och 1960 höll han totalt 1 046 föredrag. Ju äldre han blev utvecklades dessa till att bli mer politiska och fosterländska.

Österholms riksdagsarbete började 1919 och det blev då allt svårare för honom att sköta arbetet i Kuggom när han därtill flyttade till Helsingfors 1922 efter att ha gift sig. I Helsingfors blev han rektor för Helsingfors stads arbetarinstitutet och där stannade han till 1950. Där kunde han påverka elever i tusental mot några tiotal i folkhögskolan.





John Österholm föddes på Stora Kyrkogatan 1 i Ekenäs 1882 och dog i Helsingfors 1960. Hans föräldrar var handlanden Edvard Österholm och Maria Alexandra Sällström. Foto: Gunilla Lindholm
 


Mest synlighet fick han i riksdagen där han var en aktiv opinionsbildare trots att han inte fick någon högre ställning än som ordförande för SFP:s riksdagsgrupp. Då han gick samman med Socialdemokraterna, i att skära ner bidragen till skyddskårerna för att på så sätt få stöd för språkpolitiken från vänstern, retade han upp de borgerliga finska partierna. Som Helsingforsredaktör för tidningen Västra Nyland lyckades han sprida sina skarpa politiska åsikter till en vidare krets. Han deltog också i en kommitté för borgerliga politiker som motsatte sig Lapporörelsen.

Österholm hörde till de politiker som förhöll sig kritiskt till planerna att Finland skulle delta i det tyska anfallskriget mot Sovjetunionen. Han anslöt sig till den så kallade fredsoppositionen under senare delen av fortsättningskriget. Denna motsatte sig kriget och krävde att regeringen skulle gå med på de krav Sovjetunionen ställde för att sluta fred.

Efter kriget hörde han till dem som kraftigt fördömde den politik som hade förts. I synnerhet blev det tydligt 1945 då han tillsammans med Urho Kekkonen och en grupp vänsteraktivister lämnade in en interpellation om att de krigsansvariga skulle dömas. Österholm var med i den finska fredsdelegationen som skickades till Paris, trots att president Paasikivi inte alltid delade hans åsikter.

Text: Synnöve Mansikkaniemi

Källor: Wikipedia och Biografiskt lexikon för Finland