En dynamisk rektor för VNF
Riggert Munsterhjelms porträtt av Kaj-Erik Nordström.
Kaj-Erik Nordström (1942-2004) var en erkänd kraftgestalt inom bildnings- och kulturlivet i Västnyland. Mest känd är han för sin tid som rektor för Västra Nylands folkhögskola. Det uppdraget skötte han från 1968 fram till 2004 då han gick bort efter en längre tids sjukdom. Under hans tid utvecklades VNF från att vara en mindre finlandssvensk folkhögskola till att bli en av de största i hela landet. Skolan hade verkat i Pojo sedan 1906 men utrymmena där blev nu för trånga. Nordström arbetade för en flyttning av verksamheten till Karis och under slutet av 1970-talet uppfördes nya byggnader både för undervisning och internatboende på den natursköna plats invid Pumpviken där skolan nu ligger. Skolans profil utvecklades alltmera mot internationella frågor, språk och samhällsämnen men också konstens och kulturens olika områden.
Nordström arbetade målmedvetet för folkhögskolans pedagogiska grundtanke med fokus på individens frihet, humanismens och demokratins värdegrunder. Hans stora intresse för globala utvecklingslinjer förde in VNF i ett stort antal internationella projekt och studerandeutbyten. Finlands inträde i EU på 1990-talet möjliggjorde finansiering för nya samarbetsformer europeiska bildningsinstitutioner emellan, vilket Nordström snabbt hakade på. Många är de unga vuxna som kom att studera vidare utomlands inom exempelvis bildkonst och design efter sitt år på VNF.
Nordström hade en stor mängd förtroendeuppdrag. Här finns utrymme för att nämna enbart några: han satt i styrelsen för Finlands FN-förbund 1973-1978 och var medlem i Finlands delegation vid FN:s generalförsamling i New York år 1979. På det nordiska och nationella planet engagerade han sig inte minst i folkhögskolornas intresseföreningar. Lokalt stod exempelvis Paasikivi-samfundets verksamhet honom nära.
Text: Kerstin Romberg