Ta Plats 28 kan till stor del betraktas som ett temanummer. De olika artiklarna gör var för sig, utgående från olika nivåer av utbildningsaktörer, avstamp i vårt lands bildningssträvanden mellan 1600–2000-talen. Med början från de kyrkliga sammankomster som gick under namnet läsförhör, med avsikt att befrämja kunskaper i kristendom men också i strävan att övervaka läskunskapen bland samtliga församlingsbor.

I och med folkskoleförordningen 1866 kom folkskoleundervisningen i gång på bred front. Men bildningssträvandena hade till en början sin begränsning. Den utestängde mången gång arbetarbefolkningens barn ute i byarna från fortsatt skolgång, även om läshuvudet bland dem kunde vara i särklass.

I det aktuella numret av Ta Plats finns artiklar som bl.a. berättar om de tidiga bruksskolorna i Fiskars, Billnäs och Svartå, och senare tillblivelsen av folkskolorna bl.a. i Åminnefors, Kihla, Svartå, Ingå och Hangö. Vi får ta del av artiklar som berättar om lärarseminariet i Ekenäs, om den ambulerande husmodersskolan och om Finns folkhögskola och Västra Nylands folkhögskola. Samtliga läroinrättningar har varit av ovärderlig betydelse för allmänbildningens tillväxt runt om i vårt land.

I och med Finlands läropliktslag 1921 uppstod flera nya folkskolor i landet, vilket medförde att behovet av lärare likaså ökade, också i Västnyland.

Genom att utvidga läroplikten till 18 år 2021 togs ytterligare ett steg mot en gedignare grundutbildning för var och en i vårt land. Inlärning och bildning är ett mänskligt kapital som utgör en ovärderlig stomme i ett litet land som vårt. Text: Beatrice Blåfield

Se innehållsförteckning: