Gustaf II Adolf var mer än en krigare. Han ansågs vara begåvad, en strålande talare och en god organisatör. Men sin maka fick han inte välja utan giftes bort med Maria Eleanora av Brandenburg. Han var dessutom en viljestark arbetsmänniska. Han var emot Vasaättens enväldestendenser och ville ha till stånd en maktfördelning mellan kungahuset, adeln och ständerna. Han insåg att landet behövde utländskt kapital och främjade därför näringslivet genom att ta in både utländskt kapital och arbetskraft, till exempel vallonerna.
Foto: Gustaf II Adolf som staty i Stockholm. Pixaby
I Finland firas Svenska dagen den 6 november, efter den svenska krigarkungens dödsdag vid Lützen i Tyskland. I Sverige är samma dag Gustav Adolfs dag.
Festdagen fick sin början 1908 då Svenska Folkpartiet instiftade en särskild svensk dag för att skapa sammanhållning mellan den svenskspråkiga allmogen och tjänstemän i Finland. Under de första åren fokuserade festligheterna mest på kungen som person, han var ju den som skapade Sveriges stormaktsvälde. Svenskspråkiga upplevde att man hade hört till Sverige under den tiden, medan finskspråkiga ansåg att de hade levt under det svenska väldet (”Ruotsin vallan alla”). Detta ledde på 1930-talet till gatuslagsmål mellan språkgrupperna.
Under andra världskriget började man sträva efter enighet oberoende av språkbakgrund. Svenska Finlands folkting eller ungdomsföreningar blev festarrangörer. Senare stod kommunernas kulturnämnd ofta som arrangör eller medarrangör för festligheterna. Skolelever fick sälja Svenska dagen-märken och uppträda med sång och recitation. Festligheterna hölls oftast i någon folkskola eller ungdomslokal på landet.
Under 1960-talet blev festligheterna mindre populära. Sedan 1979 har 6 november varit en flaggdag i Finland och insatt i almanackan sedan 1980 och därmed ökade också firandet av Svenska dagen. Att sjunga Modersmålets sång är alltid en given programpunkt förutom högtidliga tal, sång och musik av både lokala och kända stjärnor.
Text: Synnöve Mansikkaniemi
.jpg)
Tenala ungdomsförening tog initiativet till byggandet av Bygdegården som blev färdig 1935. Det tog endast två och en halv månad att uppföra gården.Vid invigningen hölls högtidliga tal, av bland andra kantor J.E. Ahlskog och fullmäktigeordförande C.G. Bruncrona, och det bjöds på förplägnad, sjöngs och spelades musik. Tillställningen avslutades med dans. Västra Nyland förutspådde att byggnaden skulle bli en kulturhärd i den västnyländska svenskbygden. Svenska dagen har firats där, såväl som bröllop, födelsedagar och andra stora sammankomster.
Foto: Gunilla Lindholm