Torpet i Fanjunkars där Aleksis Kivi bodde 1864–1871 hos Charlotta Lönnqvist.
Foto: Heikel, A. O. år 1913. Historiska bildsamlingen, Museiverket.
.jpg)
Vårt lands nationalförfattare Aleksis Kivi (1834–1872) var den första författaren som skrev på finska. Till minne av honom firar vi den finska litteraturens dag på hans födelsedag den 10 oktober. Han bodde i Sjundeå under sin mest produktiva tid. Han kom första gången till Sjundeå 1858 och flyttade efter några år in hos Charlotta Lönnqvist på Fanjunkars.
Under hans tid var den bildade klassen i Finland helt svenskspråkig och all högre undervisning gick på svenska. Verken Kullervo och Nummisuutarit utkom 1863 och hans främsta verk Seitsemän veljestä utkom 1870. Han upplevde en lycklig skaparperiod i Sjundeå men kände sig främmande i den svenskspråkiga bygden och saknade den gemenskap han upplevde bland finskspråkiga. Hans dag uppmärksammas som allmän flaggdag. Sedan 1953 har Nurmijärven Kivi-juhlat ry ordnat sommarteater i närheten av hans barndomshem. Under åren har man spelat många av Kivis verk och haft som målsättning att göra hans produktion känd. Finska Litteratursällskapet (SKS) delar vart tredje år ut ett Aleksis Kivi pris till en meriterad finländsk författare, i år gick priset till Rosa Liksom.
I västra Nyland har tidigare funnits en tradition i skolorna att ordna dagsfester under den finska litteraturens dag. Numera har man övergått till att under finskalektionerna läsa Kivis texter och diskutera hans författarskap. En bok som man brukar läsa är Mauri Kunnas lätt tillgängliga bok Seitsemän koiraveljestä.
Text: Ann-Marie Lindqvist
Aleksis Kivi, teckning av Albert Edelfelt, Finna fi
Sommaren 1863 bodde Kivi på Fanjunkars gård i en liten stuga som kallades ”Alppila”. I stugan skrev han boken Kullervo och Sockenskomakarna. Stugan flyttades från Sjundeå 1913 till Fölisön i Helsingfors. I samband med flytten brann den upp men byggdes på nytt 1914.
Foto: Byggnadshistoriska bildsamlingen. Museiverket.