På Mikaelskolans gård inleds Mikaelfesten med dikter och sång.
Foto: Annika Kurtén
Den mest betydande höstfesten under medeltiden var ärkeängeln Mikaels minnesdag. Bland bönderna och allmogebefolkningen var dagen skördetidens höjdpunkt även i Norden. Boskapen stängdes in i ladugårdar och herdarna slutade valla får.
Den gamla folkliga festtraditonen, Mickelmässan med marknad då skördetiden närmar sin slut, markerar övergången till vinterhalvåret. Då skulle förråden vara fyllda med mat.
Foto: Annika Kurtén
Mikael hade en mäktig religiös betydelse som överbefälhavare av himmelska krafter med en apokalyptisk betoning. Han troddes ledsaga de dödas själar och uppvecka dem ifrån dödens dvala. Dessutom stred han mot draken, symbolen för all ondska. Han har varit en av de främsta och mest anlitade änglarna i den kristna, judiska och muslimska traditionen.
I Finland är ärkeängeln Mikael ägnad tio kyrkor, bland dem Kyrkslätts kyrka, S:t Mikaelskyrkan från 1400-talet.
Ljus och mod, det är Mikaelidagens festspel gjord av. Triumf över det onda firas högljutt och glatt. I den episka kampen höjer ärkeängeln Mikael sin svärd mot draken och den ger sig.
Foto: Annika Kurtén
I Mikaelskolan i Ekenäs ordnas årligen en så kallad Mikaelifest med ett återkommande skådespel där ärkeängel Mikael övervinner draken. Klassläraren Annika Kurtén berättar att hela skolan deltar i Mikaelifesten med någon uppgift. En klass tar hand om dräkter, en annan grupp ackompajerar och alla sjunger. Den dramatiska scenen kulminerar i att draken hotar sluka en ung mö, prinsessan. Dock inför Mikaels kraft förvandlas odjuret, blir tämjt och ger sig. Skådespelaren tar av sig drakhuvudet och publiken jublar. Att fira en sådan fest förstärker skolans gemenskap, bekräftar Annika Kurtén.
Text: Meri Arni-Kauttu