Under pingst firas den helige andes utgjutande över lärjungarna och anses vara den tredje största kristna högtiden efter påsk och jul. Ordet pingst kommer från grekiskans ord för den femtionde, pentekoste. Pingsten ligger alltid 50 dagar efter den rörliga påsken och innebär att den inträffar ungefär i medlet av maj eller i början av juni, vanligtvis tiden mellan hägg och syren.
Pingstdagen är numera alltid på en söndag. Ända till 1773 firade man pingsten i fyra dagar men 400 år senare, 1973, avskaffades slutligen pingstannandag. Anledningen var att industrin ville få fler arbetsdagar.
Kristna pilgrimer döps i Jordanfloden i Israel 2012.
Foto: Dreamstime
Pingsten kan också kallas för kyrkans födelsedag. Det var under firandet av att Gud gav Moses de tio budorden som tusentals människor var samlade när apostlarna blev fyllda av den helige ande och började predika på olika språk till folket runtomkring. Aposteln Paulus döpte då tusentals människor till kristna. De började gå ut och predika om Jesus och hans gärningar och småningom organisera sig som en kyrka.
När man inom kyrkan förr i världen firade, och ännu i dag firar den helige anden, var pingstens betydelse för det vanliga folket i tiderna mer jordnära: man gladde sig åt att vintern definitivt var slut och att våren var kommen och sommaren på väg. Korna släpptes på grönbete, om man inte redan hade gjort det till Kristi himmelsfärdsdagen.
Vidskeplighet och spådomar hörde också till pingstfirandet. Det sades att man kunde spå hurdant sommarens och hela årets väder skulle bli. Man kunde också se var den kommande maken bodde, om man var ogift, och hur snart det skulle bli bröllop om man slängde upp bastukvasten på bastuns tak efter pingstbastun. Ju närmare stuprännan bastukvasten låg, desto närmare var bröllopet.
Under medeltiden firades pingsten med en speciell festvecka. Köpmannagillen samlades till mässor och fester. På landsbygden innebar pingsten att man flyttade ut till bodarna för att sova. Naturen var som vackrast och flertalet blommor skulle precis slå ut i full blom. Detta inspirerade diktaren Esaias Tegnér att kalla helgen hänryckningens helg.
För de unga var pingsten en tid för lekar, dans och flirt. Ungdomarna klädde ut sig till pingstbrudpar och firade pingstbröllop. Att gifta sig vid pingst, också på riktigt, är en gammal svensk tradition och populärt också i Finland.
Pingströrelsen, som betonar speciellt pingstens bibliska händelser, är internationell, och grundades i USA av fattiga före detta slavar runt sekelskiftet. Grunden i läran är den personliga upplevelsen av kontakt med Gud, frälsningen, innan man låter döpa sig som vuxen genom nedsänkning i vatten.
Text: Synnöve Mansikkaniemi
Baptiströrelsen kom till Finland i mitten av 1800-talet. Ur den uppkom senare pingstförsamlingar. Baptistförsamlingen i Karis bildades 1887. Bruksherren Fridolf Linder på Svartå bruk ville förbjuda den helt, och fördrev 19 familjer från bruket. Men hos bruksherren i Billnäs, Fridolf Leopold Hisinger, fann de stöd. Han lät bygga Templet i Billnäs 1905. Olika skismer uppstod och församlingen fick problem. Till slut klarade man krisen och kunde inviga Betel vid Centralgatan mitt i Karis 1911. Läs mer i Ta Plats nr 6.
Foto: Templet i Billnäs och Betel i Karis, Synnöve Mansikkaniemi