Till Hangö udd kom efter fortsättningkriget flera hundratals karelare. De förstärkte firandet av östliga påskseder på orten.
Dagen före eller på palmsöndag gick man omkring i staden och hälsade på bekanta och främmande med dekorerade kvistar.
Foto: Påsknatt i Hangö ortodoxa kyrka, ledd av fader Kalevi Kasala. Fotografen okänd
Påskägg, påskliljor, påskhäxor och påskharar vimlar det av under vårens största fest. Men vad ligger bakom denna äldsta kristliga fest?
Ordet påsk härstammar från judiska pesha, en fest som firades till minnet av judarnas uttåg ur Egypten. Däremot Easter och Oster i de anglosaxiska språken hänvisar till en hednisk vårens gud. I antikens Grekland firades på våren en mysteriefest där modern Demeter möter sin i jordens dunkla hålrum gömda dotter och får vandra med henne på jorden en stund. Grunden till den hedniska vårfesten, föregångaren till påsken, ligger i ljusets tillväxt efter vårdagsjämningen.
År 325 bestämde kyrkomötet i Nicea, att påsken som Kristus uppståndelsefest skulle firas efter vårdagsjämningen, den söndag som följer närmast efter fullmånen. Det blev alltså olikt julen en tidsbestämd fest.
Då kyrkan delades 1054 till väst- och östkyrka utvecklades påskritualer på olika håll.
Man närmar sig påsken med en fastlagsfest före den 40 dagar långa fastan, i östkyrkan kallad den stora fastan. Denna asketiska väg leder enligt Tito Colliander till självrannsakan och övervinnelse av egoism.
På palmsöndagen vandrar utklädda barn med dekorerade kvistar och rabblar ramsor från dörr till dörr. Kvistar läggs vid ikoner, vilka får ligga kvar till Kristi himmelsfärd.
I den västliga folktraditionen i Norden och i Österbotten ansågs onda makter härja från skärtorsdag till påskmorgon. Då trodde man sig kunna se påskhäxor som hade kontrakt med själva djävulen. “Göra påskilla” var tillåtet inom vissa gränser och ungdomar utnyttjade tillfället. I början av 1900-talet kom seden från Sverige att klä ut sig till påskhäxor och vandra runt i jakt på godis på påskaftonen.
Östkyrkans ritualer kulminerar på påsknatten då den mörka kyrkan med ens förvandlas vid midnatt till ett böneljushav. Kyrkofolket vandrar sjungande runt kyrkan med ljus i händerna. Många glada hälsningar hörs på olika språk “Kristus är uppstånden”. Påskbordet står dukat med pasha och kulitsa utöver påsklamm. Rödmålade påskägg, urbild av det eviga livet delas ut.
Efter 40 dagars fasta är det dukade påskbordet överflödande.
Pasha, kulitsa, baba är delikatesser som serveras vid kaffebordet i ett ortodoxt hem.
Foto: Bild med mat, 
Pokrovan veljestö 2023
Gravfynd av skyter och etrusker bevisar att dekorerade ägg hänger ihop med odödlighet. Målade påskägg kom till Finland från Karelen och mötte en västlig äggmålningstradition inhämtad från Skåneområdet.
På 1900-talet då sekulariseringen blev allmännare importerades påskharen och överraskningsägg från Tyskland. Långsamt men säkert har påskens urprungliga rika traditioner försvagats och anpassats till dagens jäktade människor.
Text: Meri Arni-Kauttu