Under katolska tiden fick olika helgon sitt namn i almanackan för att påminna folket om helgonens betydelse. Efter protestantismens intåg togs så småningom många helgonnamn bort. Idag fyller vi vår almanacka med andra märkespersoner som har påverkat vårt samhälle, som till exempel författare och olika aktivister.
I kyrkoboken är Johan Ludvigs släktnamn skrivet som Runnéberg och födelsedagen antecknad först som den 7 februari, men ovanför datumet i dopboken har någon skrivit 5.2. Hur som helst blev han döpt den 8 februari. Vid den tiden skulle dopet ske så fort som möjligt. Det var viktigt att få barnet kristnat och därmed få skydd mot onda makter.
Foto: Johan Ludvig Runeberg. Visitkort reproducerat av Daniel Nyblin, SLS samling
Den första i raden av flaggdagar för märkespersoner i almanackan är Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg, född den 5 februari 1804 i Jakobstad. Redan under sin levnadstid hyllades Runeberg som en stor diktare och i synnerhet efter hans död 1877.
Tidigt gjorde Runeberg sig känd som den som förenade det finska folket. Han hade skildrat hela folkets, de svenskatalandes såväl som finskatalandes, liv, seder, tankar och känslor. Som uppvuxen bland den svenskspråkiga befolkningen lärde han först i tjuguårs ålder känna inlandsbefolkningen under några år i Saarijärvi och Ruovesi. Han lyssnade där till den finska allmogens berättelser och såg värdigheten i deras heroism och fosterlandskärlek. Detta kom att påverka hans kommande diktning.
Under krigsåren 1939-1944 blev Runebergs dikter speciellt uppmärksammade. Många fann styrka och mod i dem under de svåra åren. En del menade att han glorifierade kriget som sådant, men man kan kanske också säga att Runeberg hyllade människorna i deras omständigheter, vän som fiende.
Text: Synnöve Mansikkaniemi
Karis ungdomsförening, KUF, grundades av en tillfällighet den 5 februari 1899. Det blev därför naturligt att börja fira Runebergsdagen på Borgkila efter att föreningshuset Borgkila hade invigts 1907. Huset är dock byggt 1905. Runeberg blev med andra ord under många årtionden som en symbol för föreningen. Den 5 februari firade man Runbergsfester med sånger, dikter och dramatiserade verk av skalden. Även årsmöten hölls länge den dagen.
Tanken bakom ungdomsrörelsen för över 100 år sedan var att höja bildningen; man ville bland annat väcka kärlek till hembygd, modersmål och fäderneärvd tradition, samt verka för nykterhet och goda seder. Därtill ville man främja ansvarskänsla inför samhällets problem utan något partipolitiskt ställningstagande. Efter att först läroplikten och kanske främst sedan grundskolan infördes och tog över bildningen har ungdomsrörelsens uppgift mer blivit inriktad på att samla folk på andra sätt, som exempelvis med dans.
Foto: Borgkila, Clara Westerlund-Horttana
Numera påminns vi kanske mest om J.L. Runeberg när Runebergstårtorna dyker upp i affärerna. Redan innan Fredrika Runeberg började baka dessa tårtor lär de ha köpt dessa av Lars Astenius, en sockerbagare i Borgå. Han hade studerat till konditor i St. Petersburg och hade kanske där snappat upp receptet.
Foto: Pixaby