Sångfest - Laulujuhla

Ramsholmen. Musikfest 1891 (EKTA museum).


(Ekenäs Fotoklubb, Peter Sjöstrand)

I det autonoma Finland ordnades tvåspråkiga musikfester enligt tyska och estniska förebilder. Festerna var fosterländska och folkliga. Klasskillnader borde avskaffas, skrevs det i pressen på 1870-talet. Idealet var att sångfester skulle bringa det högre samhällsskiktet närmare allmogen och att festerna skulle vara fosterländska. Musikalisk bildning skulle spridas och förstärkas på landsorten. Språkstriden i Finland ledde till att sångfester ordnades huvudsakligen skilt på svenskt och finskt håll. Den första svenskspråkiga musikfesten ordnades 4 – 5.7.1891 i Ekenäs. Över 1000 deltagare strömmade in i Ekenäs. Deltagarna inhystes i seminariebyggnader under de två dagarna som musikfesten och de tillhörande sångtävlingarna varade. I juryn satt bl.a. Jean Sibelius, som hade återvänt efter två års studier utomlands. Första pris tilldelades Arbetets Vänners kör i Helsingfors.

Tammisaari oli kietoutunut juhla-asuun. Asemalta satamaan vievillä kaduilla liehuivat liput ja talot oli kiedottu köynnöksin ja viirein. Juhlaväki marssi kulkueissa kansallispukuihin sonnustautuneina upeasti koristetulle Ramsholmenin laulupaviljongille. Sipoon lauluyhdistyksen esitys oli vaikuttava koska sen katsottiin ilmaisevan ruotsinkielisen ”rahvaan” keskuudessa elävää musikaalista tunnetta. Juhlien pääpuhujana oli professori Fridolf Gustafsson. Hufvudstadsbladet kertoi, että poliittinen puhe sai tuhatpäisen väenjoukon kyynelsilmin kajauttamaan eläköön-huudon Suomelle. Laulujuhlilla järjestettiin lukuisia ekskursioita ja luentoja. Helsingin Taideyhdistyksen järjestämässä taidenäyttelyssä vieraili yli 5000 katsojaa.