Fiskars finsmidesfabrikens sliperi. Slipare Johan Adolf Enqvist i arbete, på 1900-talet (Fiskars museums bildsamling).
(Ekenäs fotoklubb, Roland Öster)
Karis nya kulturhus under byggnad. Byggverksamheten var år 2019 den bransch med störst mansdominans ; 91 % var män.
John Jacob Julin anställde Erik Rinman jämte två finsmideselever till Fiskars bruk från Eskilstuna år 1830. De första finsmidesarbetena, bland annat papperssaxar producerades på Ladugårdsvinden men Julin lät C. L. Engel rita en verkstad enkom för finsmedjan. Från 14 anställda år 1840 växte antalet arbetare till 128 vid sekelskiftet 1900. Det var rika ryssar som köpte främst saxar och pennknivar. Barn började arbeta på Finsmedjan vid 8–10 års ålder och deras arbetstid varade mellan 06.00 och 19.00 frånsett två entimmespauser och kaffepaus. Som 14-åring började Theodor Fritz med hårt arbete som släggare. Förutom arbetsrelaterad starr gav arbetet med korkskruvar av tenn honom krokiga fingrar för resten av livet. Lungsot var en allmän sjukdom bland finsmeder. Den förorsakades av dammet som förekom vid slipning och polering.
Fiskarsin Hienotaepajassa kehiteltiin vuosikymmenten saatossa suuren suosion saaneita saksia, puukkoja ja erilaisia talousesineitä. Englantilaisten työnjohtajien asiantuntemuksella ja tarkkuudella laskettiin pohja maailmankuululle muotoilulle halki vuosikymmenten Vastoinkäymisiltä ei kuitenkaan vältytty. Paja paloi mutta se rakennettiin viikossa uudestaan. Tuotantokustannusten alentaminen mekaanisia prosesseja lisäämällä ei käsityövaltaisessa prosessissa ollut toivotussa määrin mahdollista. Hienotaepajan tuotanto tuotti toisinaan tappiota, kuten venäläisten peruessa suurtilauksensa ensimmäisen maailmansodan aikana.