John Gardberg
Rektor John Gardberg (Fotot i Lokalarkivet Arrestens samlingar)
John Gardberg är idag i flera avseenden en anekdoternas historiska person. Veterligen har ingen utforskat hans idévärld och opublicerade arbeten.
John Gardberg föddes vid förra sekelskiftet, i november 1899. Han blev fil.kand. 1923 och doktorerade 1936. Göta Olsoni och han gifte sig efter en lång förlovningsperiod så snart han var utexaminerad och så kom flyttningen till Karis där de till en början hyrde in sig på åtminstone tre ställen, bl.a. i Forsboms villa i hörnet av Centralgatan och Parkgatan, vilken var traditionsenligt byggd med tanke på hyresinkomster.
När han var klar med sin akademiska avhandling om Kimito friherrskap restes det vi känner som Gardbergs hus vid Nabogatan, rågranne till nuvarande svenska grundskolan. På andra sidan rån stod förut Karis-Billnäs samskola vars rektor han var i ett kvartssekel (1929-63). Även om han hade sitt arbetsrum med utsikt över skolan lär inte tomtvalet ha styrts av närheten till arbetsplatsen. Impulsen var naturen, tallskogen som ger åslandskapet dess särprägel. Som bisittare i ordningsrätten sägs han ha varit intitiativtagare till flera alléplanteringar i köpingen. Han skrev ingående om det gamla kulturlandskapet i trakten. Och fotograferade. Som sonen Grels Gardberg berättar offrades hellre blomprakt och fruktskörd på den skuggiga gården än känsligheten för ett naturnära byggande. Huset har kvar sitt lån av barrskogens bruna stammar och gröna tak.
Rektorsstämpeln sitter hårt. Den bilden är ensidig. Innan han blev rektor och lärare i historia i samskolan avverkade Gardberg fem år i det fria bildningsarbetet vid Västra Nylands Folkhögskola och Svenska folkakademin i Malm. Senare följde en tjugoårsperiod (1937-58) som föreståndare för Karis köpings arbetarinstitut. Inte att förglömma aktiviteterna i föreningsvärlden och kommunalpolitiken som i många fall tog ett för tidigt slut. Eller musikintresset, hans pianoframträdanden brukar f.d. elever minnas.
Eftermälen är ofullständiga, förenklande. Det är lätt att minnas hans lokalhistoriska insatser för Karis och Kimito eller se honom som traditionell historiker, men glömd är då bakgrunden. Egentligen är det den som gör honom modern.
John Gardberg inledde sina studier i filosofi för Edvard Westermarck, som kom att påverka honom mycket. Göta Gardberg lär ha sagt att hon förlovade sig med en filosof men gifte sig med en etnolog. För den som känner Westermarcks mångåriga forskning bland berberna i Marocko är det inte svårt att förstå. Westermarck forskade i äktenskapets historia, moralens ursprung, ursprungsbefolkningens förislamska föreställningar om bl.a. det heliga, i ordspråk och talesätt. Åtminstone sociologer, antropologer och religionsvetare har försökt inrangera Westermarck i sin disciplins historia.
John Gardbergs huvudämne blev etnologi men han hade laudatur också i kulturhistoria och historia. Grels Gardberg antar att vanan att svänga sig med visdomsord kan ha närts av den långvariga kontakten med Westermarck, t.ex. "det är sörjt för att inga träd växer upp i himlen" (det har satts en gräns för vad människan kan uppnå). John Gardberg var docent i folklivsforskning vid Åbo Akademi (1947-67) under en tid då svensk etnologi radikalt förändrades. Frågorna blev mer människonära. Att John Gardberg tidigt fascinerades av det lilla samhället skulle visa sig direkt modernt. Också Westermarck hade sökt sig så nära mänskor han förmådde. Ingenderas lokala intresse uteslöt utblickarna och sinnet för stora linjer.
Ett kapitel för sig är hembygdsforskningen och dess öden inom John Gardbergs verksamhetsfält. Han blev 1950 sekreterare i Fornminnes- och museiföreningen som var grundad 1942. Till föreningen anslöts ett lokalarkiv 1950. Kanske sammanhänger det med hans tillträde som funktionär. Gardberg tvingades uppleva föreningens nerläggning 1967, vilken han ihärdigt försökte förhindra. Den i dag verksamma Karis musei- och hembygdsförening grundades 1979. Den har på sätt och vis kompletterats genom bildandet av Pro Gardberg Center r.f. 2004, numera bara Gardberg Center r.f. Båda kan betraktas som idéhistoriska arvtagare till föregångaren men i förståelsen av John Gardbergs roll i samtiden finns luckor. Personen och gestalten John Gardberg väcker onekligen vetgirigheten.
Torsten Bergman