Karis järnvägsstation och omgivning (M. L. Carstens 1908. Museiverket. Finna Historiska bildsamlingen)
(Ekenäs Fotoklubb, Roland Öster)
I Carriss som Karis hette under medeltiden, befann sig en av de största bronstida bosättningsområdena i Västnyland. En gynnsam handelsplats fanns mellan Svartån och Läppträsk, där en av kustens bästa hamnar låg för drygt 2000 år sedan. Landsbromalmen var bebodd redan på stenåldern. Läppträsk stod i förbindelse med havet och bortom åsarna nåddes Tavastland via en vattenled från Svartå. Ett försök att bygga en kanal har spårats och den har kallats för ”Grabbes kanal”. Senare har Karis kallats för nybyggarsamhälle på urgammal grund. Mot nordväst gränsade området till Pojo-Billnäs brukssamhälle. Längs Fiskarsån och Svartåns nedre lopp hade ett omfattande industriområde uppstått. Då stationssamhället byggdes upp (1873 och 1899) på Kila bys mark tog Karis ett steg in i det förmoderna.
Arkeologeille Karjaan alue on aarreaitta. Suomen varhaisimpina asutettuina alueina seudulta on löydetty asuinpaikkojen lisäksi muinaishautoja, kummeleita ja muinaislinnoja. Varhaiset asukkaat olivat varsinaissuomalaisia mutta 1400-luvulle tultaessa Karjaa oli ruotsalaistunut. Aikoinaan Karjaan pitäjän alueella sijaitsi Mustion ruukki, joka on Suomen vanhin (1561). Ruukilla ovat vierailleet sekä Ruotsin että Venäjän hallitsijat. Entisellä Karjaan maalaiskunnan alueella valtaa pitivät mahtisuvut, kuten Grabbe, Stålarm, Horn ja Linder. 1900-luvulle tultaessa kaikki oli toisin. Karjaa muuttui rautatien myötä esimoderniksi yhteisöksi, jossa liikkui raha ja uudet vallankumoukselliset aatteet.