Karis geografiska omfattning genom tiderna

Karis är, som det framkommit från tidigare inlägg, en av de västnyländska modersocknarna och det äldsta kända omnämnandet av Karis är från år 1326. Under medeltiden var Karis ett betydligt större område än i dag. Socknen sträckte sig från Tvärminne i väster till Barösund och Lojo sjö i öster och omfattade både kust-, skärgårds- och inlandstrakter. Enligt Gunvor Kerkkonen lydde i stort sett hela den rika skärgården från Hangö udd österut under Karis på 1300-talet. Även delar av det som i dag hör till västra Ingå räknades till Karis. Sköldargård, som under 1500-talet hörde till Pojo, hade under åtminstone 1300-talet och början av 1400-talet hört till Karis kyrkosocken. Enligt Kerkkonen måste gränsen därför ha gått mellan Elgmo (Elimo) och Sköldargård. 

De äldsta gränserna går ändå inte att fastställa exakt, eftersom uppgifterna är bristfälliga. Kerkkonen har bland annat framfört att vissa ägoförhållanden tyder på att Tenala och Karis ursprungligen kan ha gränsat direkt till varandra. Även äldre uppgifter om Lojo och Vichtis har lett till antaganden om en ännu större utbredning. I en handling från 1542 talas det om ”Lojo och Wichtis i Karis socken”, och 1749 uppgav kyrkoherden Henrik Hassel att Karislojo och Storlojo tidigare hade hört till Karis kyrkoförsamling. Olof af Hällström ifrågasatte dock denna slutsats, men det har framförts att Karis varit moderförsamling för Lojo, vilket Kerkkonen instämt i.

Karis som del av Raseborgs västra härad. Urklipp ur Charta öfver Nylands och Tavastehus samt Kymmenegårds höfdingedömen, utgiven av friherre S. G. Hermelin och författad av C. P. Hällström från 1798. Källa: Nationalarkivet.

Karis omfattning berodde dessutom på vilken administrativ indelning man utgick från. Karis kyrkosocken var större än Karis skattesocken, och även tingssocknens omfattning kunde skilja sig. Det fanns alltså inte en enda fast Karisgräns som såg likadan ut i alla sammanhang. Med tiden minskade dock Karis geografiska utbredning, och utvecklingen kan beskrivas som en förändring från en vidsträckt kustsocken till ett mindre inlandssamhälle. 

Karis socken år 1844. Källa: Nationalarkivet.

Under 1800-talet började den moderna kommunala indelningen få större betydelse. Karis kommun grundades år 1870.  Även Svartå fick under 1860-talet en särskild lokal förvaltningsordning kring Svartå slott och bruk, men detta var inte en officiellt erkänd självständig kommun. I slutet av 1920-talet införlivades området med Karis landskommun. 

Karis landskommun. Källa: Nationalarkivet.

Den 1 januari 1930 blev Karis köping, samtidigt som Karis köping skildes från Karis landskommun, som bland annat omfattade Svartå. Den 1 januari 1969 anslöts Karis landskommun till Karis köping. År 1977 blev Karis för första gången en stad. 

Den senaste stora förändringen kom den 1 januari 2009, då Karis, Ekenäs och Pojo tillsammans bildade Raseborgs stad. Karis upphörde då som självständig kommun, och Karis kommunvapen togs ur officiellt bruk. Karis geografiska historia innebär således en utveckling från en mycket vidsträckt medeltida modersocken till ett betydligt mindre kommunalt område och slutligen en del av Raseborgs stad. 

Katarina Willberg, 2026