Järnåldern i Karis

Som vi nu lärt oss, om du följt med vår resa genom Karis förhistoria, fanns det bosättningar i Karis under sten- och bronsåldern. Det har hittats ganska få järnåldersfynd i Karis från järnålderns början runt 500 f.Kr.

Helt folktomt var området ändå inte, och man lärde sig med tiden att själv tillverka järnföremål. De äldsta inhemska järnföremålen man hittat härstammar från runt 500–300 f.Kr.

 

Läppträsket. Källa: Hembygdsarkivets diabilder.

 

Med tiden ökade antalet bosättningar och gravar. Under loppet av tusen år förändrades både naturen och livet kring Läppträsket i det område vi idag känner som Karis. Just här växte ett av Västra Nylands mest långlivade järnåldersområden fram. Området användes genom flera perioder av järnåldern och påvisar att Karis fortsättningsvis var ett lokalt centrum där generationer levde tätt intill samma vattenled.

 

Domargård 

Domargård är ett av Karis mest mångsidiga järnåldersområden. På höjderna sydväst om Läppträsket ligger spår av bosättning, hantverk och begravningar tätt sammanvävda i landskapet. Den första utgrävningen gjordes redan 1959, men då undersökte man den historiska gårdsplatsen, inte järnålderslämningar, för de visste man ännu inte om. Det var först genom senare undersökningar, särskilt från och med 1980, som de arkeologiska spåren av järnåldern började komma fram.

Norr om Domargårdsvägen ligger det mest fyndrika området: ett gravfält från merovinger- och vikingatid ca. 600-900 e.Kr. Fynd av arabiska silvermynt, vapen, smycken, glaspärlor och brända ben vittnar om en plats med både status och kontinuitet. Även nyare arkeologiska inventeringar visar att marken rymmer många lager av historia, med kol, bränd lera, tegel och järnföremål under odlingsmarkerna. 

 

Kniv av järn som hittats vid Domargård. Källa: Museiverket, Finna.fi

 

Kroggårdsmalmen 

De olika gravskicken i Karis från järnåldern vittnar om influenser från diverse delar av Östetsjöområdet. En ny gravtyp av fyrkantiga stensättningar, tarandgravar, som är vanliga i dagens Estland, finns på Kroggårdsmalmen. Kroggårdsmalmen är idag en lugn skogsdunge mitt i Karis, och under marken finns spår av människor som levt här i tusentals år. Här finns lämningar från stenålder, bronsålder och järnålder och är ett av de tätast bebodda områdena i trakten.

 

Tarandgrav vid Kroggårdsmalmen. Källa: Ursprungliga bilden från Nationalmuseet, kopia från hembygdsarkivets diabilder, Lokalarkivet Arresten.

 

Gravfältet upptäcktes år 1932 när man hittade bronsarmringar vid ett bygge. Utgrävningarna visade tre stensättningar med flera skelettgravar, och i den nordvästra delen frilades en tarandgrav, gravtypen som annars främst är känd från Estland och Lettland. Totalt hittades rester efter tio personer, daterade till omkring år 0–200 e.Kr. Fynden av smycken, vapen och redskap visar att de som begravdes här levde av jakt, handel och småskaligt jordbruk. Det handlar eventuellt en familjegrav från en relativt kortvarig bosättning av folk som kommit från finska vikens södra kust. Under 1940-tallet trodde man dock sig ha hittat de första finländarnas gravar, därav den något missvisande texten på skylten vid Kroggårdsmalmen. 

 

Armband som hittats i gravarna vid Kroggårdsmalmen. Källa: Museiverket, Finna.fi.

 

Brobacka 

Brobacka vid Läppträskets västra strand är också ett av Nylands mest mångsidiga förhistoriska områden. Två höjder reser sig ur åkerlandskapet, och här finns spår av människor som använt platsen i över två tusen år. 

 

Brobacka forngravar. Fotograf: Annika Pråhl, 1995. Källa: Kulturbyråns diabilder, Lokalarkivet Arresten.

 

På den södra höjden ligger två rektangulära stenläggningar från järnåldern. Den större graven, som länge tolkades som orörd, visade vid en ny genomgång innehålla fynd från flera perioder. Det gör det möjligt att se det föremål som tidigare uppfattats som en offergåva från 700–800‑talet som spår av en senare begravning. Återanvändning av äldre gravar är känt från Karisområdet och passar väl in här. Det mest kända fyndet från Brobacka är Karisspännet från merovingertid (ca. år 600–800), som troligen lagts i graven långt efter att den först anlades. 

 

Det såkallade Karisspännet, som hittades i utgrävningar vid Brobacka i Karis. Kalevala koru tillverkade på 1960-talet en kopia på smycket till försäljning. Kalevala har också tillverkat en ring på basen av ett annat fynd i Karis. Källa: Museiverket, Finna.fi

 

Gravskicken visar sig som en av de viktigaste källorna för information om förhistorien. Hur tror du en arkeolog om 1000 eller 2000 år berättar om de gravskick vi har idag? 

 

Katarina Willberg, 2026